De dubbla budskapens politik. Den skuldfria och skuldfyllda politiken

Avslöjandet om  jobbskatteavdragets negativa sysslesättningseffekt får M att mer och mer vackla i sin politik med ja och nej samtidigt. Allt blir alltmer motsägelsefullt. Klyftorna ökar, och enligt finansminister Anders Borg är det inte han utan Socialdemokraterna, oppositions-parti sedan över fem år tillbaka, som bär ansvaret:

Det är till allra största delen tidigare S-regeringars ansvar att klyftorna i Sverige har ökat, hävdade finansminister Anders Borg (M) i en debatt i riksdagen om ekonomisk ojämlikhet. Han sade att den så kallade Gini-koefficienten, ett mått på inkomstskillnader, har ökat de senaste decennierna. Men, tillade han, under 85 procent av den tiden har landets letts av Socialdemokraterna. Borg sade att regeringen ska “ytterligare stärka arbetslinjen” och “driva en effektiv fördelningspolitik som gagnar dem som har det allra sämst”.

Borg säger att han arbetar för högre löner. Han verkar ha glömt att hans interna dokument har läckt ut.

Så här säger finansminister Ander Borg (M) i  Dagens Nyheter:

”Jag tror inte på låglönestrategier. Vi ska ha en höglöneekonomi med höga reallöneökningar över tid”

För lite drygt två år sedan publicerade exempelvis Expressen det här dokumentet och kommenterade saken såhär:

Regeringen vill pressa ned de lägsta lönerna. Det avslöjar de själva i ett internt dokument som Expressen tagit del av – trots att de alltid förnekat att det finns ett sådant syfte.

I dokumentet listar Borgs statssekreterare fördelarna med jobbskatteavdraget, varav ett enligt dokumentet är

“Förbättrar lönebildningen: förstärker outsider och sänker reservationslönen”

Reservationslönen är alltså en lägsta lön någon är beredd att arbeta för. Borgs numera sparkade rådgivare Lars Calmfors tycker att regeringen bör vara ärlig med lönesänkarstrategin istället för att mörka.

Lars Calmfors är sparkad!!! Ordföranden i regeringens eget finanspolitiska råd, ekonomiprofessor Lars Calmfors, gick i juni 2011 i angrepp mot att den borgerliga regeringen.  Han lyfte då fram det han menar vara svagheterna i den ekonomiska politiken.

“Kombinationen av stora skattesänkningar och omfattande utgiftsreformer under de kommande åren riskerar att försvaga de svenska statsfinanserna”, sade han.

Nu kommer även kritik från EU. Stora privata lån och en möjlig husbubbla gör att EU idag riktar en varning till Sverige. Enligt EU:s ekonomi-kommissionär Olli Rehn finns allvarliga obalanser i ekonomin i bland annat Sverige och Danmark.

Greklands totala skulder är 290 procent av BNP medan Sveriges är hela 315 procent av BNP. Tysklands är bara 260 procent av BNP.

Dessutom gäller EU-kritiken bristen på investeringar i en inhemsk utveckling..

Men finansminister Anders Borg säger att Sverige ändå tar delar av EU:s kritik på stort allvar, och redan har åtgärdat en del av problemen.

“Vi är ju bland de första länderna som överhuvudtaget skärper kapitaltäckningskraven för bankerna. Vi har sett till att det nu finns lånetak och riktlinjer från bankföreningen när det gäller amorteringar.”

Dvs skuldsättningen fortsätter från hushållen. Varför ökar skulden för hushållen?Borg vänder på vad som är orsak och verkan. Det bakvända tänkande dominerar. Borg banar vägen så väg för skuldsättning av folket för att göra “grek-kuppen”. Bufferten ska byggas upp genom hushållens finasiering av en bostadsbubbla. Vi ser direkta paralleller till EU:s krispaket.

Enligt Standard and Poor’s har nedskrivningen av Greklands skulder en liten praktisk betydelse: “merskulder har ränteskulder har redan flyttats från den privata sektorn till euroländerna och ECB.

Det vill säga: nästan alla banker och finansspekulanter som lånat till ill Grekland på lösa boliner och till höga räntor har vid det här laget redan lösts ut på de europeiska skattebetalarnas bekostnad.

Av de nya lånen går 80 procent direkt till att antingen betala gamla lån eller som stöd till de grekiska bankerna staterar Business Insider och AB 16/2.

Vad har M för planer för framtiden? Inga planer anges. Reinfeldt säger i nov 2011

”Det finns de som ropar på visioner. Jag vill varna för det. Några säger stor vision, men glömmer att notan går på 100 miljarder för skattebetalarna”.

Lekande lätt gick det att pumpa in 100 miljarder med 0,1 % ränta till IMF, som sedan låter banker låna ut med 4 – 5  % ränta. En lönsam skuldhärva för banker.

Mening och mål har en blandad betydelse. Vad är en arbetsmarknad? En är verklig. En annan är fiktiv. Sjukförsäkring talar om en fiktiv tillgänlig arbetsmarknad, som “friska” ska söka på. Allt mer absurda tillstånd gäller:

Det har lett till att människor i rehabilitering som kanske jobbar till 70 procent sorteras ut eftersom de anses kunna jobba 100 procent med en annan arbetsuppgift som inte finns, säger Tomas Eneroth (S).

Vad säger Borg i sin vision om framtidens samhälle:

Att på ett rationellt och humant sätt nedmontera den generella välfärdspolitiken, i syfte att öka den allmänna välfärden, kommer att vara politikens och den politiska ingenjörskonstens viktigaste uppgift under de närmaste tre- fyra decennierna.

I Anders Borgs värld är näringslivet fortfarande bara ett redskap för att hålla priserna nere och hyfsa arbetslöshetsstatistiken. Löfvén har därmed fortfarande kvar sitt bästa argument för att byta ut finansministern, säger AB i sin ledare 16/2

Det här inlägget postades i Anders Borg, Fackligt, Fattigdom, Fördelningspolitik, Framtid, Ledarskap, Liberalism, Lönefrågor, Opinionsbildning, Rättvisa, Samhällsvision, Sociala strukturer, Tillväxt, Välfärd, Vänster/höger. Bokmärk permalänken.