Arbete och välfärd – en nyckel till utveckling

Socialdemokaterna satte arbete först som grund till utveckling. Graden till syssel-sättningen  var innan 90-talskrisen 84 %. Idag är den på 65 %.

Arbetslösheten var mindre än 2 %. Hur kom det sig?

Högern bär på en omvänd väg. Vinst först – människan sist. Mer i plånboken på andras bekostnad. Vi ser idag nyliberalismens bakåtvända fördärv och förfall.

1980-1990 stiger sysselstättningsgraden från 80 -84 %.  Faller sedan till 1994 till 72 %. Krisen slår igenom. Sedan stiger den 1998-2001 till 76 % når 78 % 2008. 2010 är den 72 % enligt Konjunkturinstitutet, SCB säger 69,3 % 2010.

Arbetslösheten låg på nivåer som är fjärran från dagens kroniska nivåer.

4% 1976: 2,0 % 1977: 2,2 % 1978: 2,3 % 1980: 2,3 % 1981: 2,7 % 1982: 3,4 % 1983: 3,6 % 1984: 3,3 % 1985: 2,9 % 1986: 2,7 % 1986: 2,5 % 1987: 2,1 % 1988: 1,7 % 1989: 1,5 % 1990: 1,6 % 1991: 2,6 % M 1992: 4,2 % M 1993

S-regeringar prioriterade arbete före inflation enligt keynaismen. Sedan kom en lång saneringsperiod av S-regeringar från 72 % i statsskuld och 10 % arbetslöshet till 45 % i statsskuld och arbetslöshet under 5 % år 2006 enligt SCB !!!

http://www.konj.se/download/18.70c52033121865b13988000119384/Bredare+definition+av+arbetsl%C3%B6sheten.pdf

Sedan stiger arbetslösheten igen trots att 2006 var ett gynnsamt- M satsar på nedrustning. Säljer ut i kortsiktighet

Alltsedan 30-talet hade John Maynard Keynes idéer om staternas plikt att ingripa i och styra ekonomin varit vägledande för politiken i de flesta länderna. Keynesianismen fungerade i många länder från 1950 till omkring 1970 som kännetecknades av en hög tillväxt och en omfördelning av välståndet. Denna tid har kallats för ”den gyllene eran”

Keynesianismen

  1. Arbetslösheten i marknadsekonomin. Keynes menade att en marknadsekonomi aldrig kunde bli tillräckligt stabil för att kunna nå full sysselsättning. Tvärtom så menade han att en marknadsekonomi var så instabil att även om full sysselsättning skulle uppnås så skulle den situationen inte bestå under någon längre tid. Den ohämmade marknadsekonomin skulle ofelbart från och till hamna i depression.
  2. Orsakerna till arbetslösheten. En storskalig arbetslöshet är en effekt av för låg efterfrågan på varor och tjänster.
  3. Statlig upphandling. För att komma till rätta med arbetslösheten måste staten aktivt gå in och finansiera upphandling av varor och tjänster. Orsakerna till den låga efterfrågan stod, enligt Keynes, främst att söka i det finansiella underskottet på marknaden. Detta kunde staten korrigera genom att öka sin upplåning.
  4. Den offentliga sektorn är samtidigt en social och ekonomisk förutsättning i välfärdens utveckling. Utveckling av infrastruktur, skola, vård, energiförsörjning, kulturliv, forskning, samhällsservice mm är grunder för näringslivet, rättsstaten och övrig utveckling.
  5. Kärnan i den svenska modellen låg i ett fullödigt resursutnyttjande:
    • alla arbetsföra skulle stå till arbetsmarknadens förfogande och arbetslösheten skulle ligga nära noll
    • omställningar skulle befrämjas genom kompetenshöjande utbildningar
    • inga arbetsdagar skulle gå till spillo genom strejker
    • inte heller skulle arbetsdagar förspillas genom sjuklighet
    • folkhälsan skulle befrämjas
    • låg arbetslöshet förhindrade samtidigt lönedumpningar.
    • en stark köpkraft hos arbetar- och medelklassen befrämjade efterfrågan och därmed full sysselsättning
    • näringsliv och fackförening i samverkan (Saltsjöbadavtalet) stärkte en stabil arbetsmarknad och en arbetsmiljöutveckling för arbetshälsa

Ekonomi är här en social och mellanmänsklig process. Allt som utvecklas och byggs sker genom en dynamisk samverkan mellan människor med och för en omgivning. Allt resulterar i ett nytt kapital. En förädling av resurser som visar orsak och verkan. En tillsammans skapande enhet. Samhällets mål är det gemensamma bästa. Människan är här samhället högsta princip, mål och orsak. Den demokratiska principen vilar på alla människors lika värde och rätt.

Ökade klyftor är i historien samhällsförstörande.  Likaså de fria marknadskrafterna utan ansvar och hänsyn. Frihet och ansvar är varandras förutsättningar. Frihet på andras bekostnad  är ingen frihet.

När guldfoten faller för dollarn som världsvaluta 1971, rubbas det finansiella systemet i världen. Oljepriset chockhöjdes 1973 och 1979. Det ledde till en internationell lågkonjunktur, och den svenska ekonomin kom ur balans. Sverige var ett oljeberoende land.

Nyliberalismen sprids över världen. Korståget mot välfärden begynner världen över. Finansens angrepp går genom avreglering av lånemarknaden, spekulation och bostadsbubblor. Den angriper keynasismen med:

  1. sänkta skatter
  2. privatiseringar
  3. avregleringar
  4. deformering av människosynen

1991-1994 styrde Bildt-regeringen. 1991 var statstskulden 44 %. 1994 var den 78 % av BNP. Skulden ökade från 600 miljarder till 1300 miljarder.

1994-2006 sanerade S-regeringar statsskulden ned till 45  % av BNP. Efter hårda nedskärningar i statens utgifter återhämtade sig ekonomin och statens underskott minskade. Under en femårsperiod kring millennieskiftet hade statsbudgeten överskott, mycket tack vare stora skatteintäkter. 2006 var utsikterna goda för tillväxt och sänkt arbetslöshet.

Moderaterna spelade dock på en fiol med falska strängar att de var den nya “vänstern” med ”jobbskapande ritningar” i portföljen. Det slog ann. Borgerliga medier applåderade.

Men M kom att driva en kris- och nedrustningspolitik och plockade ut stora summor ur det sociala systemet för att finansiera jobbskatteavdragen, vars effekt inte syns i en ökad sysselsättningsgrad eller lägre arbetslöshet.

Arbetslösheten sågs som ett individproblem som botades genom svältkost för att individerna skulle hungra efter arbeten som inte finns. Skenaktiviteter i dyrbar coachning i miljardklassen, utförsäkringspiskan och fas3-arbeten (som strider mot FN:s mänskliga rättigheter enligt artikel 23) var “Jobbpaketet”.

Moderaternas åtstramningspolitik är farlig. Ökade klyftor är samhällsförstörande.  Moderatpolitik har gjort Sverige sjukt på många sätt. Hade det varit en människa hade det kallats Anorexia nervosa. En politik som slutar investera skapar utvecklingsrubbningar.

Spekulationens korrupta ekonomi och moral bekymrar varken regeringen eller EU-skapets pakt. Vi ser en skuldsocialism som tar banknotan. En bankreformering som under 30-talet nämns inte.

Våra socialförsäkringar nedmonteras och genererar miljardvinster till statskassan varje år. Senaste prognosen; 89 miljarder plus under perioden 2010-2014 (varav sjukförsäkringen +63 miljarder). A-kassan har under flera år skapat stora mångmiljardbelopp till staten. För att ta ett par exempel; 2007 var överskottet 28 miljarder, 2010 drygt 23 miljarder.

Stora summor 100-tals miljarder har gått till olönsamma reformer, till banker och en dyrbar privatisering som innehåller profit utan ansvar. Cynismen kränker människovärdet och våra normer.

Det här inlägget postades i Arbete, Avregleringar, Bank- och finanskriser, Demokrati, Frihet, Globalisering, Hälsa, Keynesianism, Korståget mot välfärden, Människan och värdet, Okategoriserade, Privatisering, Samverkan, Spekulation, Tillväxt, Vinst. Bokmärk permalänken.