EU:s fria åtstrammande elmarknad – export före en hushållande ekonomi.

Så sent som 2007 var Svenska Kraftnät starkt emot en elområdesindelning. Två år senare hade myndigheten bytt fot efter påtryckningar från EU skriver Svd 20/3 2011

“Det är helt hål i huvudet att göra en elområdesindelning”, säger Svenska Kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg, tidigare försvarsminister i Alliansen

De allra största begränsningarna finns just i snitt fyra [gränsen mot det sydligaste elområdet] med en otillräcklig kapacitetsförsörjning. Låg driftsäkerhet kärnkraftverken driver upp priser  under kalla vintrar.

11 % dyrare i syd än norr. Enligt en jämförelse på compricer.se i mars får en villaägare med en elförbrukning på 20 000 kWh per år betala drygt 20 procent mer för sin rörliga el i södra Sverige än vad en villaägare med samma förbrukning får betala i norra Sverige. Av de 20 procenten är knappt 11 procent på grund av den nya nätuppdelningen och drygt 9 procent på grund av att norra Sverige har lägre energiskatt.

Industrin i södra Sveriges hämmas och får så betala högre elprsiser. Marknadsekonomin drivs efter en begränsningar istället för verkliga behov. En negativ konkurrensutveckling mot oss själva.

2006 beslöt energibranschen att gemensamt utreda en eventuell elområdesindelning.

Rapporten, kallad POMPE, avrådde från en indelning i elområden. Dessutom, i den mån elområden skulle krävas, beskrevs en gränsdragning i södra Sverige som mycket olämplig, delvis på grund av att det skulle leda till för dålig konkurrens. Bakom utredningen stod, bland andra, Svenska Kraftnät. Och därmed om tillgången på på nya arbetstillfällen.

“En konventionella visdom i energibranschen var att vi inte ska ha några elområden, att vi ska ha samma priser i hela Sverige och att vi ska göra de åtgärder som krävs för att ha det det. Det var någon slags branschståndpunkt, säger Mikael Odenberg, generaldirektör för Svenska Kraftnät (SvK)” .

Strax före Pompeutredningen anmäldes SvK till EU-kommissionens konkurrensmyndighet. Det var den danska energibranschens intresseorganisation, som anmälde den svenska myndigheten att den bröt mot EU:s konkurrensregler genom att vid kritiska tidpunkter begränsa exporten av elektricitet.

EU-kommissionens ”preliminär bedömning” 2009  gick på danskarnas linje. Svenskt Kraftverk valde att aldrig ta strid mot EU-kommissionen, utan gick direkt vidare med en elområdesindelning.

Sverige måste anpassa sig till EUs strävan att verka för en gemensam fri konkurrensutsatt elmarknad i hela Europa.  Det innebär en centralstyrning och maxvinstuttag enligt det dyraste alternativet med oljekraftverk.

“När vi begränsar exporten till omvärlden så är det bara för att upprätthålla driftsäkerheten i systemet, och att det var fullt legitimt, säger Mikael Odenberg.

Till detta tillkommer kortsiktigheten. Norska Statnett och danska Energinet bygger nu ytterligare en HVDC kraftförbindelse mellan Norge och Danmark. När Skagerak 4 driftsätts i slutet av 2014,  då har 4 kraftförbindelser med Norge. Danmarks behov av svensk el kommer att bli än mindre då Danmark. http://www.statnett.no/no/Pros…

Vi ser här hur EU driver en “exportlinje” enligt EU-ideologins frihetslära om “de 4 fria flödena över gränserna” som prioriteras och som hämmar inte bara det hållbar utan även tillgången, säkerheten och växande arbetsmarknad. Hur kan politiker och ekonomer agera på en total frånvaro av helhetssyn?

Fri inhemsk utveckling är en förutsättning till all övrig utveckling. Det som skett med elnätet är som att stänga av vattnet i huset och släppa ut det på gatan eller att leda bort det till granngården för att det stärker marknadsekonomin.

Denna syn och logik ingår i europakten som hämmar det inhemskt företagandet och arbetsmarknaden  till förmån för den globala exportekonomin.

Det är väldigt svårt att förstå EU-logiken!
Var finns helhetssynen?

Ett annat fall stoppas svensk marknadsföring av klimatsmarta livsmedel enligt en närpproduktion  av EU, då det ska hämma de fria marknadskrafterna. Synen står inte bara i strid inte bara en  hållbar utveckling utan även mot hela ekonomins innebörd.

EU-tänket som leder oss in i en labyrint av irrgångar. EU driver in oss i detta och övriga länder i en ekonomisk och social förstoppning.

Om tanken och principen om “en hushållning genom korta avstånd “gällde då skulle en ökad självförsörjning ersättas med en klimatsmart kunskapsöverföring som förutsätter fredlig samverkan. En mer mångfaldig ekonomi skulle kunna skapas än det standardiserade och storskaliga.

Konsekvens är att principen om de ökade transportavståndet främjas för att nå marknadsandelar. En dag kommer vi att inse att marknadsekonomin innehåller en återvändsgränd. En stödjande global och regional ekonomi till försörjning är väg som behöver öppnas. Vindkraft ger lokal självförsöjning. Andra källor som spillvärme.

Spillärmen från svensk industrin uppskattas till åtminstone till 50 terrawattimmar/år, säger KTH-forskaren Vikoria Martin i Ny Teknik nr 6, 2011. Detta kan ställas i relation till vad kärnkraften ger. Totalt svarar kärnkraften för cirka 70 terrawattimmar per år. Se vätgassamhället.

Jordens ekonomi är ju till för att alla skall kunna försörja sig där de bor och lever.


Det här inlägget postades i Avregleringar, Effektivitet, Ekonomi, El, Energi, Infrastruktur, Marknadspolitik, Miljöpolitik, Utveckling, Vinst. Bokmärk permalänken.