6 skäl att inte privatisera vinstsjukvård, vinstomsorg eller vinstskola. Finns andra sätt?

Samhällstjänster och samhällsnytta är I N T E till för privata koncerner. Dessa tillhör samhällets och medborgarnas gemensam egendom och är skapade med våra skattemedel.  På ett skandalöst sätt så har Felippa Reinfeldt sålt S:t Görans sjukhus utan att låta politiker få rimligt tid att fatta beslut enligt demokratisk former. Allt liknar en kupp. M driver en anarkism.

Auktionen är avslutad av  S:t Görans sjukhus och går till – Capio. Sjukvårdslands-tingsrådet Filippa­ Reinfeldt förrättade själv auktionen 27 mars.

I Stockholms län kränger man sjukhus som andra säljer tavlor. Köparen med lägst anbud­ vinner med M budgivningen. Vinnare blev riskkapitalägda Capio som får fortsätta driften. Omsättning är 3,5 miljarder. De betalar 0 kr i skatt

Tjänstemännen i landstinget har haft cirka fem månader på sig att ta ställning till materialet och rekommendera vilket bud politikerna ska välja, medan politikerna i nämnden fick ta del av förslaget på 18 sidor för omkring två veckor sedan, och delar av underlagsmaterialet på tusentals sidor först i slutet av förra veckan, enligt Dag Larsson (S)– Det har varit i stort sett omöjligt att hantera det här på ett seriöst sätt ur en demokratisk synvinkel, säger Dan i DN

I februari uppdagades att privata vårdcentral  Serafen  i Stockholm hade sålts till vårdföretaget Capio för minst 20 miljoner kronor. Bara drygt ett år tidigare hade landstinget sålt den till en av cheferna, som var god vän med de Moderater som fattade beslutet. Då låg priset på 694.000 för hela vårdcentralen med kunder, inventarier, personal och den centralt belägna fastigheten.

6 skäl att inte privatisera

1. Vinstsjukhus ger fler dödsfall. Vinstkrav försämrar och fördyrar vården

• Två metaanalyser omfattande 38 miljoner re­spektive 350 000 patienteri USA visade signifikant fler dödsfall och högre vårdkostnader på privata sjukhus med vinstkrav än på privata sjukhus

• En systematisk översikt av 17 studier från USA 1987–2001 visade att psykiatriska sjukhus utan vinstkrav hade bättre kvalitet, effektivitet och tillgänglighet än psykiat­riska vinstsjukhus.

• En studie 2011 visade att på vinstsjukhus i Grekland hade samtliga specialiteter signifikant sämre kostnads­effektivitet än på de statliga sjukhusen

Läkartidningen konstaterar:  Vinstkrav försämrar och fördyrar vården

Undvik vård på sjukhus eller vårdhem som drivs med vinstkrav.
Landstingen bör inte sluta avtal med sådana institutioner. Det är ett par av de slutsatser som Inge Axelsson drar efter att ha gått igenom litteraturen om kvalitet och kostnad i vård med re­spektive utan krav på vinst.

2. Skattepengar går till vinster åt privata företag.

Privatiseringarna innebär att alla vi som betalar skatt bidrar till att ge vinst åt ett antal aktiebolag. En del av de pengar vi betalar in till kommun och landsting går alltså inte längre till skolbarn, sjuka eller äldre, utan hamnar istället i kassakistan hos t.ex. Skandia, Partena Care eller Citypendeln.

“När de borgerliga partierna i Stockholm sålde S:t Görans sjukhus till riskkapitalbolaget Bure ansågs det vara ett av de bästa akutsjukhusen i Stockholm. ”Juvelen i kronan” var en ofta återkommande beteckning. När landstingets revisorer efter ett par års kommersiell drift av sjukhuset utvärderade effekter av denna kommersialisering konstaterade man (Rapport 21/02) att ”Ägarbytet synes för den enskilde patienten inte haft någon större betydelse med avseende på den vård och den vårdkvalitet som förmedlas”.  Socialmedicinsk tidskrift, sed 27-28, pfd-fil

På vilka grunder ska vinster tas ut och ändå bevara rätt kvalitet? 

Att få ordning på incitamenten när privata aktörer ska utföra offentligt finansierad sjukvård är inte lätt.

  • Betalas ersättningen ut per åtgärd eller besök är risken att åtgärder och besök blir för många.
  •  Betalar man per patient så riskerar man att dyra undersökningar inte utförs eller att de privata utförarna bollar över dyra patienter till den offentliga vården.”

http://ekonomistas.se/2012/02/25/att-fa-incitamenten-ratt/

3. Vinstkraven går ut över personal och verksamhet.

Vinsten måste tas någonstans ifrån. Ofta blir det personalen som får komma emellan. Försämrade kollektivavtal, minskad personalstyrka och krav på ökad effektivitet är genomgående.

Fria marknader kan aldrig skapa jämlikhet. Istället krävs demokratisk styrning. Myt är att privatiseringar pressar kostnaderna utan att göra avkall kvalitet.

I Sverige ägs sjukvården till 90 % av det offentliga, finansieras av skatter och har under flera decennier styrts genom demokratiska beslut i kommuner och landsting. Flera stora undersökningar har rankat det svenska sjukvårdssystemet som ett av världens bästa och billigaste. St Göran hade bäst ranking redan innan det privatiserades. Det var juvelen i den offentliga vården. Att den fortfarande räknas som bra är inte tack vare att den är privat.

4. Demokrati och insyn minskar

Om man säljer ut en verksamhet till ett privat företag kan man inte längre rösta på politiker som har något inflytande över den. Ju mer som privatiseras, och därmed dras undan från våra folkvalda politiker, desto mindre värde får rösträtten och demokratin.

5. Byråkrati växer. Om vården blandas mellan det privat och offentliga hur skall kostnader fördelas

När all kommunal verksamhet som bara går ska konkurrensutsättas sväller byråkratin. En mängd tjänstemän och konsulter behövs för att jämföra anbud, sköta förhandlingar, skriva avtal och följa upp avtal. När kommunen och landstinget inte längre tar hand om verksamheten själva måste de istället öka kontrollen för att se att alla avtal följs.
USA är det ett jätteproblem att kontrollera rätt vård.

Ett annat problem med privatisering är att vården inte blir sammanhängande. När vårdbolag konkurrerar med varandra blir det svårare att samordna insatser (vem ska betala för kalaset och vem ska inkassera vinsten?). Liknande problem gäller när delar av äldrevården sköts inom kommun och andra delar inom landsting, aktörerna försöker föra över kostnaderna på andra, trots att det i slutändan drabbar skattebetalarna oavsett. Utan samordning uppkommer även problemet med för lite satsning på forskning och utveckling. Ingen vill stå för satsningen, eftersom man kan kassera hem vinsten oavsett om man själv haft en insats eller inte. Vi ser SJ som har detta konfliktspel mellan vinst på kort eller lång sikt.

6. Klassklyftor och segregation ökar

Privata företag, vare sig det gäller vård, skola eller bostäder, har inget intresse av att fördela resurserna rättvist. Ofta är istället intresset det omvända: att slippa de tunga fallen, de problemtyngda områdena, vilka det är svårt att göra vinst på. Privatiseringar innebär därför ofta att resurser snedfördelas på ett sätt som förstärker klasskillnaderna i samhället.

Landstingen och regionerna styrs av politiker som valts direkt av länets invånare. Det betyder att medborgarna har stora möjligheter att påverka och kontrollera hur landsting och regioner utför sina uppdrag. Politikerna i landsting och regioner kallas även förtroendevalda.

Kommunallagen styr landstingens-, regionernas och kommunernas verksamhet. Lagen ger stort utrymme för kommunalt självstyre, en bärande princip i det svenska samhället. Här kan t.ex personalkooperativ drivas med vinst. Skatt ska användas för vård och vinster ska kunna återinvesteras. Integration av personal och ansvar i driften är faktorer som gynnar effektivitet, kvalitet och helhet. Mål i kvalitet är kommer före vinstuttag. Det omvända har gett skandaler.

Vård är inte enbart en medicin/teknologisk insats utan även en medmänsklig handling.

Vi är det enda land i västvärlden där man har en i princip helt skattefinansierad välfärd men ingen reglering av hur överskott och vinster används.

Regeringen tvingar fram att inskränka det kommunala självbestämmandet genom att i praktiken sänka kommunal-/landstingsskatten, samtidigt som de övervältrar kostnader för socialbidrag och invandring på kommuner/landsting, som alstra inskränkningar i äldreomsorgen, större barngrupper på dagis/fritis, nedläggningar av skolor och sjukhus, längre vårdköer etc.

Det är en  KRISSKAPANDE POLITIK som M bedriver med skatten som vapen att splittra och sönderdela. M driver fram ohållbara och bristfärllig situationer för samhälle, patienter och vårdpersonal för att främja en privatisering. Detta är en lömsk och anarkistisk väg av M-regeringen. Se denna artikel om detta.

Det här inlägget postades i Ägarskap, Allianspoltik, Anarkokapitalism, Demokrati, Filippa Reinfeldt, Offentlig sektor, Privatisering, Skatt, Sveket mot Sverige, Vård, Vinst. Bokmärk permalänken.