Sveriges medlemskap i EU – ett djupt drama i svensk historia. Hur kunde ett nej bli ett ja?

EU:s utveckling har skapat en hel ny situation genom kris, där nationers självständighet får ge vika för ohämmade markknadskrafter och där avrustningen av väldfärd sker enligt IMF:s anpassningsprogram. Minskade regler för storbolagens agerande. Vård och skola blir en guldgruva. Det som har tagit generationer att byggas upp, spolieras på kort tid. Sverige sökte medlemskap till EU 1991. Hur gick det till? Sverige hade sagt nej tidigare.

Vi ser i Sverige en utförsäljning av gemensam egendom, som läggs i privata händers ansvar och framtid.

En politik som undanröjer utan att vi förstår. Serafen som skulle täcka vårdbehovet för 12 000 patienter kunde säljas för knappt 700 000 kronor, ungefär vad möblerna var värda. Fyra år senare sålde läkarna vårdcentralen vidare och då var priset plötsligt 20 miljoner kronor.

Ingen kan förklara turerna. Vem fattade besluten? När frågan ställs så kommer inga svar  i radions Studio Ett, där Torbjörn Rosdahl (M) och Dag Larsson (S) debatterar. Inte ens att utreda frågan. En totalt passiv inställning. Inget ifrågasättande om Landstingets operativa verksamhet bland tjänstemännen fungerar. Beslut fattades vid sidan. Allt mörkas.

Fallet Serafen liksom Vantörs hemtjänst har polisanmälts – utan framgång. I går beslutade chefs-åklagaren Alf Johansson vid Riksenheten mot korruption att lägga ned förundersökningen mot Serafen, med motiveringen att något uppsåt till brott inte kunnat styrkas.

Sveriges turer in i EU är också en underlig väg att ställa nationen till marknadens förfogande, som vi kan se i nutidens vårdskandaler. M kallade sig för “Europapartiet” med Carl Bildt i spetsen, men de var inte ensamma att öppna dörren. De fanns dem som hjälpte till från ett oväntat håll.

1960 EFTA: Den europeiska frihandelssammanslutningen  

 EFTA bildas av 7 länder:  Österrike, Danmark, Norge, Portugal, Sverige, Schweiz och Storbritannien. Finland anslöt sig 1961, Island 1970 och Liechtenstein 1991. 

År 1973 lämnade Storbritannen och Danmark EFTA för att ansluta sig till EG. De följdes av Portugal 1986 och av Österrike, Finland och Sverige 1995.

EFTA är ett frihandelsområde med tullfrihet för varor, utan överstatlighet. Eftaländerna blev i decennier Europas framgångsrikaste, mätt i BNP, med minst arbetslöshet och de minsta sociala skillnaderna.

 EFTA kallades under 60-talet ofta för “Outer seven”, de västeuropeiska länder som inte tillhörde “Inner six”, det sistnämna då syftandes på medlemsländerna av EEC, sedermera känt som EG och slutligen EU.

Dagens Efta är reducerat till 4 länder

  • Island
  • Norge
  • Lichtenstein
  • Schweiz

EFTA grundades av Stockholmskonventionen 1960. Det omedelbara syftet med föreningen var att ge en ram för liberalisering av handeln med varor mellan medlemsstaterna. Samtidigt var EFTA etablerad som en ekonomisk motvikt till de mer politiskt drivna Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG). Förbindelserna med EEG, senare Europeiska gemenskapen (EG) och Europeiska unionen (EU), har varit kärnan i Efta verksamhet från början. 

På 1970-talet ingick EFTA-staterna frihandelsavtal med EG, i 1994 EES-avtalet trädde i kraft. Sedan början av 1990-talet har EFTA bedrivs aktivt handelsförbindelser med tredje länder i och utanför Europa. De första partners var de central-och östeuropeiska länderna, följt av länderna i Medelhavsområdet. Under senare år har EFTA: s nätverk av frihandelsavtal nått över Atlanten samt i Asien.

EEC-debatten i ett tidigt 60-tal

Debatt om Sverige skulle ansluta till EEC mynnade ut i ingenting, sedan Tage Erlander avvisat en anslutning med hänvisning till neutraliteten och sociala konsekvenser.

Statsministern, Tage Erlander, höll ett anförande den 22 augusti 1961 i vilket han ogillade spekulationer om att Sverige försöker överge sin neutrala hållning och alliansfrihet i utrikespolitiken i syfte att begära medlemskap i Europeiska ekonomiska gemenskapen.

Anledningen var att EEG skulle ha en politisk del där ett samband med Nato borde ha funnits. Detta tal ledde till en inhemsk diskussion som har kallats den mest intensiva debatten om utrikespolitiken i modern historia.

De intressen som finns gäller staternas fysiska överlevnad, autonomi och ekonomiskt välstånd. Alla dessa tre intressen fanns i Erlanders tal.

Centerpartiets syn överensstämde med Erlander hållning och sammanföll att det var omöjligt att förena ett medlemskap i EG med statens neutrala hållning.

Både Socialdemokraterna och Centern prioriterade autonomi under ekonomiskt välstånd. Det fanns också aspekter av intresse för fysisk överlevnad  som kan ha samband med deras roll som regeringspartiet och därför har det yttersta ansvaret.

Den största kritiken  kom från de borgerliga partierna: den liberala partiet Folkpartiet) och det konservativa partiet Högerpartiet. De två sistnämnda ansåg

  • att landet ska söka tillfälle att göra ett undantag till den neutrala hållning vid ansökan om medlemska
  • därefter skulle utvärdera om det skulle vara möjligt att förena den med en icke-allians.
  • att den ekonomiska välfärden var deras stora intresse.

Ytterligare kritik kom från Sveriges Kommunistiska Parti som var motståndare till varje aspekt av EEC. De drog även paralleller mellan EEC och Hitlers vision för Europa. Kommunistpartiet hade även den fysisk överlevnaden och autonomi som skäl.

1965  Fusionsfördraget

Fördraget gällde upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna. Här ser vi en maskerad inslussning som skulle bli EU.

Fördraget innebar att de tre gemenskaperna

  1. Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG)
  2. Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG)
  3. Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom)

Detta skulle sammanfogades till Europeiska gemenskaperna (EG). De tre gemenskaperna förblev dock var sin juridisk person. I Sverige talar vi nu om en anslutning til EG (Europeiska gemenskaperna)

1968 Riksbankskuppen

Ett fåtal personer  lyckades skapa på några veckor ett nytt Nobelpris – i strid med Alfred Nobels testamente. Priset har stått i tjänst för att propagera för marknadens suveränitet på alla samhällets områden.

Det var dåvarande Riksbankschefen Per Åsbrink som ville ha priset inför Riksbankens 300-årsjubileum 1968. Nils Ståhle, verkställande direktör för Nobelstiftelsen, fick uppdraget att driva igenom det. Förutom Nobeluppdraget var han vice ordförande i Handelsbanken.

1968 instiftar Riksbanken sitt ekonomipris som fick heta ”Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne”. 

”Då var alla keynesianer”, skulle Kjell-Olof Feldt ha sagt om tidpunkten kring priset, då han själv var ordförande för Riksbanksfullmäktige – och statssekreterare på finansdepartementet.

Keynesianer såg en social dimension i ekononomi – en balans mellan en ryckig marknadsekonomi och samhällets omsorg om folket och samhällskapital som stöd i en långsiktig utveckling och för en balans i kristid. Välfärd är ekonomisk motor, visar historien, En ekonomisk symbios med synergier. Små samhällsklyftor skapar harmoni, visar historien.

De flesta pristagarna följer nyklassicism, som blir till en ledstjärna i all nationell ekonomi, som ingår i globaliseringen. En ekonomisk vetenskap som är förutsägbar med

hjälp av matematiska modeller om en mekanistisk ekonomi. Krav gäller nu på omkonstruktion av samhället att bygga nya lagar och omstrukturera samhällets för marknaden som ersätter folkmakten. En antites.  Vägen kommer att likna marknadens version av kommunism med en ekonomisk elit i topp.

Men ekonomi följer inte mekanikens lagar. Den styrs av mänskliga bedömningar. Marknadsekonomins självoptimering mellan tillgång och efterfrågan äger inte sin giltighet. Ekonomi utan ansvar och etik skenar. Dess urpsrung omfattar hela jorden med naturens lagar i ett globalt hushåll och hus för hela mänskligheten. Dessa lagar kan inte bytas ut.

Resurserna är ändliga som förutsätter en solidarisk hållning och klokhet att verka och förvalta i ett samspel. Samspelet är en basal aktivietet och kan inte ersätts av  makthierarkier. Kunskapsbristen kommer att fälla avgörandet. De självutnämnda kommer att sitta på stolar som rasar samman. Därför talar vi om det ohållbara.

 1970-tal och EG-anslutning

Debatt om att Sverige skulle anslutas till EG mynnar ut i ingenting. Sverige lämnade in en “öppen ansökan”, men denna drogs tillbaka av Olof Palme när det stod klart att planer på bl.a. en gemensam valuta gällde.

Olof Palme intog då samma hållning som Tage Erlander gjort tio år tidigare. Ett trefaldigt nej.

Sverige kunde inte på grund av neutraliteten, ville inte på grund av suveräniteten och behövde inte gå med. Med rekordårens välfärd och den svenska modellens tankefigurer levde svenskarna i den bästa av världar. Dessutom värnade Palme om sammanhållningen i rörelsen. Han såg hur EG-frågan splittrade socialdemokraterna i Danmark, Norge och Storbritannien.

Olof Palme var mycket insatt i frågorna om EU-projektets egentliga syfte. Han kände till allt och Bilderbergs verksamhet

Bilderberg är ett förbund i sekretss och tystnadsplikt. Ett forum för världens elit, som täcker många samhällsoråden ekonomiskt, politiskt, miltitärt mm.

EEC-EG-EU-projektet förbereddes inom Bilderberggruppen innan de förelades till de folkvalda politikerna för att verkställas av dem, så att den demokratiska fasaden kunde upprätthållas.

1973 Frihandelsavtalet mellan EFTA och EG

Mellan 1972 och 1973 slöts ett frihandelsavtal mellan Efta och Europeiska ekonomiska gemenskapen. Av rädsla för eller snarare beroende på Sovjetunionens utveckling, dröjde det nästan 30 år innan Finland 1986 blev fullvärdig medlem.

Storbritannien och Danmark lämnade organisationen för EG 1973, Portugal gjorde samma sak 1986. Sverige, Österrike och Finland gjorde under 1994 klart att de också skulle ta farväl av Efta och istället ge sig in i EU. Bakom svensk beslut finns ett drama.

1979 EMS – det monitära systemet 

Det Europeiska Monetära Systemet och korgvalutan ECU binder samman EG-valutorna.

Bakom det finns 70-talskrisen. 1971 beslutar president Nixon att dollarn som världsvaluta lämnar guldfoten som standard.

Det utlöser ett valutkrig och valutaspekulation. Alla valutor svajar och länder tvingas till devalveringar. OPEC-krisen kommer som sätter oljepriset i guld. Priser 2- och 3 dubblas. Kostnader stiger i höjden. Arbetslösheten slår igenon

Europeiska monetära systemet (EMS) var föregångaren till Ekonomiska och monetära unionen (EMU) , som ledde till införandet av euron.

Det var ett sätt att skapa ett område av valuta  för i hela Europeiska gemenskapengenom att samordna sin penningpolitik. Det använde en växelkursmekanism (ERM) för att skapa stabila växelkurser i syfte att förbättra handeln mellan EU-länder och därmed bidra till utvecklingen av den inre marknaden.

Stabila pengar hade varit en viktig del av den internationella ekonomiska kalkylerna sedan Andra världskriget genom Bretton Woods-avtalet 1944 med dollarn som  referens i ett guldvärde, som skapade förutsättningar för en rättvisa och fri handel. Efter 1971 blir all valuta flytande  som öppnade dörren för de spekulativa krafterna.

Som en följd av detta deltog inte alla länder deltar i EMS direkt, och det fanns djupare sprickor i de kommande åren över EU: s roll vid fastställandet av den monetära politiken när  EMS ersattes av euron med centralstyrd ränta.

1982 – S-partiet vinner Riksdagsvalet och Olof Palme blir statsminister

En synnerligen dramstisk tid inleds som slutar i att Sverige söker EU-medlemskap. Här finns frågetecken som tillhör det fördolda. S-regeringen kommer efter 3 borgerliga regeringar 1976-1982. De tvingas till devalvera kronan för att rädda arbeten. Valutamarknaden är instabibilt

Den 28 september 1982 möttes flera höga socialdemokrater på Bommersvik för att diskutera Sveriges ekonomi. De enades om ett tiopunktsprogram där devalvering var en av punkterna. På journalisternas frågor förnekade den tillträdande finansminister Feldt att någon devalvering var aktuell: “En devalvering ser jag som utesluten. Vi ska ju försvara kronans värde och det gör vi inte med en devalvering” sade han den 1 oktober.

Den första attacken – valutakriget 1982

Den 29 september inleddes ett stort valutautflöde när banker och placerare började förvänta sig en devalvering. Sverige började förblöda.

Den 7 oktober stängde valutabörsen. Dagen efter, den 8 oktober, devalverades kronan med 16 procent. Från början hade devalveringen föreslagits bli 20 procent men efter motstånd från övriga nordiska finansministrar och västtyska Bundesbank blev devalveringen endast 16 procent. Svensk ekonomi repade sig och industrin kom igång.

Den andra attacken – ubåten i Hårsfjärden 1982

De andra sker parallellt. En ubåt dyker upp i Hårsfjärden hösten 1982 som skulle vara sovjetisk, men som senare visar sig vara från ett helt annat håll och försätter svensk regering i svår kris om vår neutalitet. En aktiv person i detta är Carl Bildt, som tidigt tog kontakt med företrädare för USA och CIA om svensk utrikespolitik trots att han ingick i Ubåtskommisionen. Ur detta kom Bildts karriär.

Svensk utrikespoltik faller. Palme kan inte frigöra sig trycktet om att utbåten ingår i sovjetmanipulering. Palmes invit om en kärvapen fri zon i Östersjön krossas.

Den psykologiska betydelsen av dessa operationer kan knappast överdrivas. Massmedia och folkopinion förändrades totalt.

Statsminister Olof Palmes säkerhetspolitiska initiativ förlorade all trovärdighet. Hans starkt kritiserade förslag i Washington om en ’gemensam säkerhet’ och dialog med Moskva försvann i djupet med ubåtarna. 1985 tvingades han offra sin utrikesminister.

Den tredje attacken
– Novemberrevolutionen 1985

Riksbankens avreglering av svenska kreditmarknaden 1985. En trojka med Feldt, Åsbrink och Dennis, bekännare till den nyliberala ekonomin, driver ett projekt utan förankring i regering och riksdag. Tvist råder om vem som bär ansvar om det går snett. Det har Ingvar Carlsson berättat i sin bok. Bengt Dennis tar beslutet.

Massarbetslösheten och masskonkurserna kallar riksbankschefen Bengt Dennis. “En ny finanspolitik!”

Bekämpning av inflationen sker med en fri arbetslöshet. Välfärd där arbete skapar balans i konjunkturnedgång krossas. 

Innan krisen var sysselsättning 84 % och arbetslösheten var under 2 %!

Varifrån kommer inflationen? Den kommer ur sedelpressarna för nya lån och skuld och särkilt då från dollarn genom USA:s centralbank Fed. Den kan styra och manipulera hela konjunkturer.

Utlåningen i banksystemet släpps fri. Feldt: “Socialdemokratin överlämnar efter decenniers segt motstånd en av sina mest symbolfyllda bastioner för styrning av den svenska ekonomin till marknadskrafterna

  • Bankerna fick minskade krav på säkerhet vilket innebar att fastigheter och andra tillgångar såsom aktier kunde belånas till ett högre andel av värdet.
  • Riksbankens möjligheter att styra kreditgivningen hade tagits bort. Bankerna började därför att låna ut mycket mera pengar till företag, finansinstitutioner och vanliga hushåll.
  • Belåningsgraden på fastigheter ökade från 75 % till 85-90 % av fastigheternas köpeskilling.
  • Kommersiella fastigheter kunde belånas upp till 100 % av priset. Många finansbolag startades under denna period och de lånade pengar av bankerna som de sedan investerade i fastigheter och aktier.
  • Mängden aktörer med starkt intresse av att tjäna stora pengar medförde stora risker. Många av de anställda i dessa finansbolag var de så kallade “finansvalparna”. Unga män med benägenhet att ta stora risker.

Den fjärde och okända attacken
– Olof Palme skjuts 2, 5 mån senare, den 28 febr 1986

Ingvar Carlsson blir nu statsminister efter Olof Palme. En missbrukare grips men frias. Den 28 maj 1998 meddelade Högsta Domstolen sitt beslut. Sammantaget menade HD att den nya bevisningen inte var av sådan art att man kunde bevilja resning i målet.

Effekten av Olof Palmes död är väldig. En röst i världspolitiken mot aggressiva diktaturer till vänster och höger, som verkade mot demokrati och den mänskliga  friheten och rätten, tystnade.

Ett ledarskap för en svensk självständig politik för nationen upphörde. Nu sker något som gör att Sverige öppnar dörren till EU.

Den femte attacken – sker inifrån mot värfärdsstaten

Den sker  via näringslivet. Sedan 70-talet pågår en propagande “korståget mot välfärden”.  En som drev kampen mot det förhatliga välfärdssystemet var SAF:s ordförande och bilderbergaren Curt Nicolin.

Han ingick även i ERT (se nedan) och var fast besluten att styra det nyliberala flaggskeppet i hamn. Han fick med sig näringslivet med en hård kostnadsjakt 1983-1992. En stor kapitalförstörelse förvandlade samhällsstrukturer. Stora kvalitetsförluster med miljardförluster i produktprojekt pga företag permitterad kompetens, var priset för att bryta ner Sverige. Storskalighet, centralisering, industrialisering och teknikifiering. Ansvar anonymiseras. Stafettläkarna kommer. Relationen mellan medborgare och myndighet distanseras. Anläggningar i en decentraliserad vård rivs och byggs upp på nytt centralt. Revisioner visar på mångmiljonförluster. Allt ställs på huvudet. Logiken ofattbar.

Näringslivet predikar om ett ledarskap

  • i kortsiktighet
  • med kostnadsjakt för överlevnad
  • för mager organisation
  • för centralisering, teknikfiering och stordrift

Utvecklingsprojekt och verksamheter kom att stå  utan kompetens genom permitteringar som orskade de stora kvalitetsförlusterna. Stress, konkurrens, skrämsel och arbetslöshet ökade psyosomatiska sjukdomsbilden dramatiskt. Sjukvårdskostnaden går i höjden.

Stressjukdomar sprids, ökar och det tar lång tid att återvända till full arbetskapacitet. Det gäller t.ex. ledskador, magsjukdomar och en mental utmattning med depressioner.

Attacken mot Europas länders självständighet börjar 1982 – den nya Marshall-planen  

”Vi behöver bildligt talat en ny Marshallplan. Företagarna måste rycka Europa ur dess ekonomiska och politiska förlamning. Industrin ska skjuta trångsynt nationell politik åt sidan och utveckla nya strategier för tillväxt i Europa.”

Ett nyliberalt språk om en kallelse till att just skapa en ekonomisk och politisk förlamning för bångstyriga nationer. Trångsynt politik var välfärdspolitiken och blandekonomin, som  hindrade för det marknadsvänliga. Allt kom också att ske i Sverige. Det kom i Europa med krisen som vapen.

Talet kommer från en ung industiledare, som var Pehr G Gyllenhammar, 1982 i New York inför 1.200 ledande affärsmän i USA och företrädaren Jacques Delors för den nya EU-kommisionen. PG valdes till ordföranden för ERT där Europas ledande elit av  industrialister samlades. Även Kissinger ingick. Det kunde anställda på Volvo se när de kom i bussar.

Medlemmar i ERT skulle aktivt främja teman i flera europeiska huvudstäder i samband med en nystart av Europa och fullborda den inre marknaden.

Planen blev en revolution för en en väg mot marknadsanpassning och en fiskal finansunion.  Hela samhällsgrunden välts på ända för ett monitär system.

Projektet EUs inre marknad utarbetades av Europeiska Runda Bordet för Industriidkare (ERT) (ett namn som inte valts på måfå, Moderorganisation en är Round Table Group från 1898, en tankesmedja för en världsordning), en dottergrupp till Biderberg  i form av en hemlig (!) vitbok, som förelades EU-kommissionen. EU-kommissionen bara verkställde vitbokens instruktioner. Detta började 1992.

Om detta berättade Pehr G. Gyllenhammar, som länge var Runda Bordets ordförande, i Sveriges Radio i januari 1994, sedan han avgått som Volvo-chef.

I maj 1989 meddelade den amerikanska populistiska veckotidningen Spotlight, som många gånger lyckats penetrera bilderbergmöten, att det just avslutade mötet på La Toja utanför Spanien hade beslutat att Margaret Thatcher skulle avlägsnas från sin post som Storbritanniens premiärminister på grund av hennes ”vägran att uppge den brittiska suveräniteten till förmån för den europeiska superstat som skall börja framträda efter 1992.

Det var just vad som senare hände, när hon under en pågående ämbetsperiod 1990 avlägsnades hon av sina egna, det brittiska konservativa partiet. En subversiv makt verkar.

Frågan blir oundviklig. Den omvändelseakt som skedde för Sverige, var den planerad?

En rad förändringar genomborrar svensk politik i riktning mot EG. Den stegvisa förändringen med en fråga i taget

Enhetsakten 1987. Under trycket av de ekonomiska framgångarna i Japan och USA tas ett nytt steg inom EG 1987 med den så kallade Enhetsakten, då EG:s grundlagar ändras så att dess institutioner stärks ytterligare i förhållande till nationerna, för att underlätta styrningen mot en gemensam marknad.

Genom Europeiska enhetsakten ändras Romfördragen i syfte att blåsa nytt liv i det europeiska samarbetet och genomföra den inre marknaden. De bestämmelser som styr de europeiska institutionerna fungerar ändras och gemenskapens befogenheter utökas, särskilt på områdena forskning och utveckling, miljö och den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Ett ytterligare steg som maskerar avsikten.

1987. Regeringen ger klartecken för fastighetsinvesteringar i utlandet, som ett led i en valutaavreglering.

Den sjätte attacken – sveket mot Sverige och svenska folket

Mars 1988 bildas  Rådet för Europafrågor för att stilla företagsledarnas oro över politikernas hantering av EG-frågan. Det började med en middag på Haga slott i januari 1988.

Peter Wallenberg och andra företrädare för Industriförbundet krävde av Ingvar Carlsson en direkt insyn i EG-förhandlingarna. Den socialdemokratiska regeringen visade vilja till samförstånd genom att utse Ulf Dinkelspiel, ägare till ett av Sveriges större börsmäklarföretag, till chefsförhandlare för Europafrågor.

På Industriförbundets förslag inrättades också ett sekret utskott för “informellt tankeutbyte rörande Sveriges förhållande till EG”. Genom Rådet för Europafrågor skulle statsministern och de mäktigaste statsråden tillsammans med riksbankschefen, universitetskanslern, tre fackliga företrädare och åtta storföretagare övervaka anpassningen till EG.

Ett i tysthet arbetande förberedelseorgan, inga protokoll eller minnesanteckningar skrevs.

Hela tiden har Dinkelspiel spelat en central roll och inte minst Ingvar Carlsson själv. Han var mycket engagerad och gjorde flera utlandsbesök av strategisk betydelse.

  • Industrimännen och bankens företrädare hade samlats till det vanliga förmötet i Industrihuset på Östermalm. Gyllenhammar var där liksom Wallenberg och Nicolin och andra företrädare för det svenska näringslivet. De var alla kallade till sammanträde i Rådet till Europafrågor, ett sekret utskott knutet till regeringen.
  • Inga protokoll, inga titlar, inga högtidligheter. Peter Wallenberg tilltalades “Pirre”; Curt Nicolin hette “Nic”. Deltagarna brukade äta en bit och stämma av sina uppfattningar innan de tog limousinerna till Rosenbad. Det gällde att inte ge politikerna en oenhetlig bild av var näringslivet stod.
  • Tvisten rörde förhandlingarna med EG. Skulle frågan om medlemskap väckas? Gyllenhammar och Wallenberg hade grälat om det redan i december 1987 innan näringslivet och politikerna samlats i EFTA-spåret och skjutit medlemskapet på framtiden.
  • Formellt var ett EG-inträde ännu “inte aktuellt”, så hade riksdagen bestämt, men våren 1990 talades det bland politiker och direktörer allt oftare om förhandlingar om medlemskap – så snart EES-avtalet skrivits under
  • Gyllenhammar skrev i augusti en artikel där han dömde ut den svenska neutraliteten. Försvann den skulle det svåraste hindret för EG-medlemskap vara undanröjt.
  • Gyllenhammar och Tom Hedelius från Handelsbanken ansåg att Sverige var ett typiskt enfrågeland. Opinionen skulle inte klara av att svälja både EES-avtalet och en ansökan om medlemskap
  • Småföretagarnas företrädare, Torbjörn Ek, ansåg att ett besked i frågan om medlemskap inte kunde vänta längre. Regeringen måste göra sina avsikter klara och på allvar börja sondera möjligheterna nere i Bryssel för att vid rätt tidpunkt lägga fram en ansökan.
  • Rådets sammanträden äger rum i Rotundan på Rosenbad. Det är samma lokal som regeringen använder. Statsministern är ordförande. Vid sin sida har han några av de viktigaste regeringsledamöterna. Ulf Dinkelspiel har varit med från början; först som chefsförhandlare, nu som Europaminister.
  • Kanske väntade sig Torbjörn Ek mothugg från politikerna när han vid mötet den 6 september 1990 talade om nödvändigheten av ett snabbt agerande i fråga om EG-medlemskapet. Men utspelet väckte snarast ett välvilligt intresse från regeringens sida.
  • En vecka senare förklarade Sten Andersson offentligt att neutraliteten inte behövde stå i vägen för ett medlemskap, och två veckor senare undgick den socialdemokratiska ledningen med förvånansvärd lätthet en uppslitande EG-debatt vid partikongressen.
  • Samma dag meddelade Riksbanken att valuta strömmade ur landet i väldig mängd. Massmedia blåste till kris och inom tio dagar deklarerade regeringen i ett pressmeddelande sin avsikt att snarast ansöka om medlemskap i EG.
  •  “Det hängde i luften”, minns Michael Sohlman, som vid den här tiden var sekreterare i Rådet. Det pågick aktiviteter på alla möjliga håll i kulisserna för att driva fram det här ställningstagandet. Sen kom ju valutakrisen då och man förenade nytta med nöje, så att säga.
  • Före TCO-ordföranden Björn Rosengren var beslutet ingen överraskning. Han umgicks flitigt med Anita Gradin och andra regeringsledamöter och hade sedan i december 1989 fört diskussioner med Ingvar Carlsson om krispaket och andra åtgärder i den begynnande ekonomiska nedgången. Redan vid Rådets möte i juni stod det klart för honom att det snart skulle bli en ansökan om medlemskap i EG.
  • – Någon öppen diskussion fördes aldrig, säger Björn Rosengren. Jag tror inte att beslutet föregicks av någon djupare analys ens inom regeringen. Det var väl samtal mellan några få – Carlsson, Larsson, Dinkelspiel, Hellström och inte minst Anita Gradin. Sen förelades det bara regeringen.
  • – Det här rådet är uppriktigt sagt ingen spegelbild av folkviljan. Vi är ju väldigt överens om själva EG. Man kan inte säga att det är något allsidigt fora. Det är några religiösa som sitter där med lite olika uppfattningar om liturgin.
  • – I sakfrågan är det inga problem. Möjligen kan det gälla enskildheter som kollektivavtalens ställning, där industrin tycker en sak och vi från facken en annan, men vi sitter ju inte och argumenterar för varandra varför man ska gå med i EG. Vi diskuterar mer hur vi ska lägga upp argumentationen för att medborgarna ska tycka att vi ska gå med i EG
  • – Man var överens om att det var angeläget att man använde olika källor för att få ut en förståelig, bred och korrekt information, och där gjorde nog det här rådet en del nytta. Även för SAF:s vidkommande åtog vi oss en del speciella insatser som vi passade bäst för… , säger Kjell-Olof Feldt.
  • Mot slutet av 1990 tycktes allt löpa efter ritningarna. Regering och riksdag öppnade för en ansökan om medlemskap. På skolor och universitet sprang ungdomar omkring med Ja till Europa-märken
  • Resultaten i opinionsmätningarna var över förväntan. 61 procent svarade ja på frågan om Sverige skulle ansöka om medlemskap även till priset av minskad politisk självständighet. Regeringen och ledamöterna av Rådet för Europafrågor såg framför sig en trygg färd mot slutmålet.
  • Då beslöt moderaterna att profilera sig som Europaparti inför det kommande riksdagsvalet. De krävde folkomröstning om medlemskapet. Socialdemokraterna vågade inte ensamma gå emot utan anslöt sig strax till förslaget.
  • Moderaternas utspel väckte förstämning bland ledamöterna av rådet. Flera av näringslivets företrädare talar om det som en dumhet.
  • – Det var ingen som gillade det, säger en av dem. Ingvar Carlsson förklarade mycket tydligt att han inte kunde förstå Carl Bildt i den här frågan. Vi diskuterade det inte särskilt mycket. Vi bara konstaterade det med viss sorg och starkt ifrågasättande. Som opinionsläget då såg ut var det svårt att särskilt kraftfullt gå emot en folkomröstning.
  •  Vi förstod ju att det kunde bli en svängning tillbaka, men inte att den skulle bli så omfattande.
  • Oktober 1990 meddelade den socialdemokratiska regeringen överraskande att den skulle inrikta sig på att söka inträde i EG. Ett EG-medlemskap hade tidigare diskuterats under 60-talet men avfärdats med hänvisning till den svenska neutraliteten. Nu hade östblockets sammanbrott åter fört upp frågan på dagordningen.
  • Men det var först den 18 mars 1994 som man fattade det formella beslutet att hålla en rådgivande folkomröstning den 13 november 1994.
  • I folkomröstningen segrade ja-sidan trots allt med 52,3 % mot 46,8 %, och knappt två månader senare var vi medlemmar i EU. SVT sändede Ja- och Nej-program, men två Nej-program inställdes. Strax senare efter valet råder en Nej-majoritet upp till 60% .

    Konstitutionsutskottets betänkande 1989/90:KU30 kom att kritisera och anser det önskvärt att dokumenta­tion föreligger om när rådet för Europafrågor sammanträder och vilka som då deltar.

Den sjunde attacken.
Skolans liberalisering och privatisering.

Skolan hade sedan 70-talet varit på en hög nivå dock inte matematik, som är  ett sorgebarn. Kritik riktades mot skolan att gälla en elit med realskolan och gymnasiet. Könsegrationen mellan pojkar och flickor var en annan fråga.

Skoldebatten sveptes med i en våg av liberalisering som sköljde över landet under 1980-talet. 70-taletkris skapade angrepp på välfärdsstaten. Ingen gick opåverkad och det var den socialdemokratiska regeringen som först luckrade upp skolpolitiken genom att införa konkurrens mellan kommunala gymnasieskolor.

Två väger gällde en enhetsskola.

  • en medborgarskola för personlig och samhällets utveckling
  • en 9-årig och obligatorisk grundskola med basala kunskaper i bland annat att läsa, skriva,  räkna och utveckla kunskap inom olika orienteringsämnen. Den kom att betona mer faktainriktad utbildning.

Utbildningsminister Bengt Göransson kom att under 1980-talet utforma grundskolan som blev till blir en förskola till en akademiskt utformad gymnasieskola. Regeringen vill inte ha några sociala konflikter var hans motiv. Nedskärningen inom skolan tar sin början 1983 och skulle bestå under hela nittiotalet. Även i den enhetsskolan kom en sortering och  utslagning att ske. Många av orsakerna till detta finns utanför skolan, i samhället och hemmen. Utslagningen verkställdes i skolan, som reste upp pedagogiska och organisatoriska hinder som de välbegåvade eleverna klarade av men som de svaga stupar på.

Övergången till högstadiet mötte eleverna inte bara en utan tio-tolv nya lärare, många med en akademisk-teoretisk inriktning av sin undervisning som passar bra för de studiebegåvade men som är förödande för de svagas studieintresse eller lägre självförtroende. Mängden av lärare med lite kännedom om de underliggande stadiernas undervisning, anonymiteten, den sociala otryggheten, det allt abstraktare språket – allt detta är former genom vilka skolan verkställer den utslagning som den har till uppgift att förhindra.

Efter honom kom Göran Persson, också socialdemokrat, som var med och drev igenom kommunaliseringen 1989 att överföra ansvaret för det svenska skolväsendet från staten till kommunerna. Syftet var att skapa en konkurrens mellan kommuerna.

Reformen, som genomfördes 1991, var kulmen på ett flertal utredningar och en tjugo år lång politisk debatt. En direkt följd var att 120 000 lärare bytte arbetsgivare från stat till kommun. Den grundläggande lärarstatusen försvann och fortsatt nedskärning kom att ske.

2011 gav  Lärarförbundet Novus att intervjua 10 500 personer i 21 större kommuner om hur kommuninvånarna ser på de lokala politikernas insatser, likvär-digheten i skolan. Väljarna gav kommunerna underkänt. Hälften av de tillfrågade tyckte inte att skolorna i kommunen var likvärdiga.

Friskolereformen 1991

När den borgerliga regeringen tillträdde 1991 deklarerade Carl Bildt att “en valfrihetsrevolution i välfärdspolitiken” skulle bli en av regeringens huvuduppgifter.

Men när friskolereformen skulle genomföras blottades en spricka mellan de borgerliga partierna.

  • Moderaterna ville huvudsakligen underlätta för den bråkdel av landets skolor som var privata
  • Kristdemokraterna var för en liberalisering som skulle möjliggöra kristna skolor.
  • Folkpartiet ville värna Waldorfskolorna, men motsatte sig samtidigt konfessionella skolor som krockade med deras syn på tolerans och jämställdhet.
  • Centerpartiet var emot friskolor och befarade att byskolor skulle rationaliseras bort.

I opposition har socialdemokraterna traditionellt motsatt sig en liberalisering, men under 1980-talet delades även de i frågan. På ena sidan talade Olof Palme om »Kentucky Fried Children« när han skällde på den privata förskolan Pysslingen, på den andra sidan fanns Kjell-Olof Feldt som var positiv till valfrihet.

Vi ser idag hur nyliberala idéer är som ett mentalt gift i partier som fördärvar värdegrunder och synsätt. En rationalism tar över som fördunklar och fördärvar. Det som var mål blir medel och viseversa.

Ett lappkast om människosyn, mål, medel och vad som är ekonomi. Ekonomi är långt mycket mer än pengar och bokföring. Fri marknadskrafter blir  som skenande hästar. Natur och samhälle söndras i en kortsiktig exploatering.

Maj 1988 Riksdagen beslutar att alla nya lagar ska anpassas till EG:s regler. Någon offentlig debatt hördes inte av.

Juli 1989 Riksdagen avskaffar resten av regleringen av kapitalrörelser över gränserna. EG:s fria rörlighet för kapital är i huvudsak införd.

1989 Förhandlingar inleds mellan EFTA och EG om ett samlat avtal, EES-avtalet.

1990 Konstitutionsutskottet prickar regeringen för att man hemlighållit utredningar om skillnader mellan EG:s och Sveriges lagstiftning för den parlamentariskt sammansatta EFTA-delegationen, samt för att man inte velat lämna ut en förteckning av EG-relevant material.

Konstitutionsutskottet uttalar också att det vore önskvärt att verksamheten hos Rådet för Europafrågor “med tanke på dettas mycket betydelsefulla ställning” fanns dokumenterad på något sätt.

12 dec 1990 Valututflödet ur landet är stort. Fastighetskrisen begynner. Feldt gnetsparar men flödet ur landet hävs inte.  Ett ekonomiskt krispaket antas, bl.a. med försämrade sjukförmåner. Som en punkt på slutet ingår att regeringen bemyndigas ansöka om medlemskap i EG, “med bibehållen neutralitetspolitik”.

1991-1994 Bank-, finans- och fastighetskrisen i Sverige 1990–1994  berodde på avskaffade av kreditmarknadsregler för bostadsmarknaden. Krisen berörde fastighets- och finansmarknaden samt banksektorn. I kombination med fast kronkurs, valutaspekulation av George Soros med flera, skattesänkningar  samt genom kronförsvaret brast alla fördämningar.

1991-1994 Carl Bildt blir ny statsminster.  Kronförsvaret leder till finanskraschen 1992 med 10 % arberslöshet och masskonkurser. Statskulden fördubblas till 72 % av BNP.

maj 1992 EG:s så kallade avi om Sverige kommer, där EG talar om vilka svenska lagar som främst måste ändras för ett medlemskap.

sep 1992 Kopplingen krona-ECU upphör till sist, och kronan släpps fri, efter att ränterekord med 500% slagits. Ett förspel till EMU-effekten. Miljardären George Soros knäcker den svenska kronon. Under det gångna året hade arbetslösheten gått från 2 till 8 %.

1992. BankrisenBankernas kreditförluster åren 1990-93 uppgick till 258 miljarder kronor i dagens penningvärd. Internationella valutaspekulationer medförde också att den fasta svenska växelkursen havererade 1992 och kostade svenska staten 720 miljarder kronor i dagens penningvärde..

Nordbanken får räddas med skattemedel och köps upp av Inter- Alfagruppen och blir jätten Nordea. De gör snabbt jätteintäkter och än mer efter krisen 2008.  Svenska företag köps upp billig eller slukas i internationella fusioner. Hela läkemedelsbranschen slukas. Hela livsmedelsbranschen blir internationaliserad.

Nov 1992 EES-avtalet antas av riksdagen, samarbetsavtalet mellan EG och EFTA som alltså förhandlats medan EG-medlemskapsprocessen samtidigt börjat. Avtalet innebär att Sverige lovar att “frivilligt” välja att anta EG-lagarna och att ge dessa företräde när det finns en konflikt med existerande svenska lagar.

1 feb 1993 Konkreta förhandlingar med EG inleds, utifrån EG:s avi om Sverige.

nov 1993 Maastrichtfördraget träder i kraft – EG blir EU och får en tydlig bred politisk inriktning utöver den handelspolitiska. Utrikespolitik och sikte på gemensamt försvar lyfts fram, liksom polissamarbete. Den gemensamma valutan skrivs in med tidtabell för genomförandet.

1 jan 1994 EES-avtalet träder i kraft i Sverige.

mars 1994 Förhandlingarna med EU avslutas, Sverige får undantag för snuset och övergångsperioder för att avskaffa några miljö- och konsumentlagar, i övrigt ska alla EU-lagar övertas som dom är. Sverige begärde inte undantag från EMU. Se anslutningsavtalet i sammanfattning!   Eller hela avtalet.

sep 1994 Ingvar Carlsson statsminister på nytt.

13 nov 1994 Folkomröstning om EU-medlemskapet. Ja sidan storsatsar med argument som:

  • “det är roligare att säga ja”
  • “vi klarar inte utanförskapet”
  • “vi ska inte isolera oss”
  • “vi måste gå med och påverka” och lita-på-mej-kampanjer med kändisar, vinner med 52.3% mot 46.8% efter en slutspurt sista veckan
  • två EU-kritiska program lyfts bort från SVT:s programtablå. Vid första opinions-mätningarna efter omröstningen är nej-sidan i majoritet igen, och förblir så under hela 1900-talet.

14 dec 1994 Riksdagen godkänner medlemskapsavtalet med EU.

1 jan 1995 Sverige är medlem i EU.

1996 Göran Persson statsminster.

1997 Amsterdamfördraget antas. EU flyttar fram positionerna.

1998 EMU-anpassande grundlagsändringar genomförs: Riksbanken görs oberoende av riksdagen och riksbankschefen görs oavsättlig.

jan 1999 Valutaunionen EMU införs av 12 EU-länder.

mars 1999 EU- kommissionen tvingas avgå efter avslöjanden om fusk och bedrägerier.

2001 Sverige är ordförandeland i EU, toppmöte i Göteborg med polisrazzior mot EU-motståndare och deras konferenser, medan medierna bevakar en liten aktivistgrupp som vandaliserar butiker och banker, sedan polisen angripit demonstrationen de anslutit till.

nov 2002 Ännu en grundlagsändring antas, med stöd av (s), (kd) och (c). Riksdagen kan nu godkänna en överenskommelse inom ramen för samarbetet i EU även om överenskommelsen inte finns i slutligt skick. Det blir möjligt att överlåta beslutanderätt inom ramen för allt samarbete i EU.

feb 2003 Nästa övergripande EU-steg, det nu gällande Nicefördraget, träder i kraft, (undertecknat 2001) sedan Irländarna röstat “rätt” i en andra folkomröstning, efter att ha avvisat förslaget i en första omröstning. (Alla länder måste godkänna fördragsändringarna.)

2003 EU:s framtidkonvent lägger förslag om en konstitution för EU, som ska ersätta de samlade fördragen. Den ekonomiska politiken med förbud att reglera kapitalflöden och stödja företag, obruten tro på likriktning och storskalighet och förbud att gå före med miljöregler, ligger fast, inskriven i konstitutionen. Det roterande ordförandeskapet föreslås ersättas av en president som utses av regeringarna mm.

2003 Flera östeuropeiska länder har i förhandlingar accepterat EU:s lagstiftning och folkomröstar sej till medlemskap i EU. Nej-sidorna fick minimalt med resurser och mediaplats.

10 sept 2003 Mordet på Anna Lindh skedde på varuhuset NK i Stockholm. Anna Lindh var vid mordtillfället en av Socialdemokraternas ledande politiker och hade ingått i Sveriges regering sedan 1994, i vilken hon hade varit Sveriges utrikesministersedan 1998.

2003 Sverige säger nej till fullt medlemskap i EMU med stor majoritet (56%-42%) i en folkomröstning.

maj-juni 2005 EU:s konstitutionsförslag röstas ned av folken i Frankrike och Nederländerna. Ett antal ytterligare planerade folkomröstningar inställs, bland annat i Storbritannien. Konstitutionen skrotas dock inte, utan “läggs på is”.

dec 2005 Sverige lyckas via justitieminister Tomas Bodströms arbete få beslut om det så kallade datalagningsdirektivet i hela EU. Alla EU-medborgares privata kommunikation via tele och data ska registreras och lagras.

2006 Fredrik Reinfeldt statsminister med det nya arbetarpartiet Moderaterna. Ett motto som även Silvio Berluscon använt i sitt högerparti “Forza Italia”. Under1980-talet var han medlem i högersekten P2, Propaganda Due.

2007 Under Tysklands ledning upptas hemliga förhandlingar för att “rädda” den nedröstade konstitutionens innehåll. Några iögonfallande symboler tas bort ur texten, som “tinas upp” och döps om till Lissabonfördraget. Ingen allmän svensk debatt hörs under hela processen. Fördraget undertecknas i december, varefter godkännanden avses ske i parlamenten denna gång, utan folkomröstningar.

2008 Domar i EU-domstolen slår fast att facken endast får kräva minimilöner för utländska arbetare

juni 2008 Än en gång röstar irländarna nej till maktöverföring till EU och fäller Lissabonfördraget. Irland, det enda land som fick folkomrösta denna gång,  har en grundlag som kräver folkomröstning för varje steg i att uppge självbestämmandet. Fördraget faller enligt EU:s regler.  Nytt bryderi för EU-ledarna, som uppmanar till fortsatt ratificering i alla fall.

nov 2008  Sveriges riksdag ratificerar Lissabonfördraget – som ett led i att trycka på irländarna att rösta om.

2008 Världskris. USA:s bostadsbubbla når ofantliga proportioner som påverkar världens alla finanssystem. En domino-effekt. Subprimelånen har spritt en skuldsmitta över världen. Friska lån blir falska. Finanssektor fifflar med korrupta värdepapper. Hedgfonder förstärker destruktiv spekulation på Grekland. Bakom finns samma aktörer på Wall Street som börskraschen 1929.

2008 EMU-kraschar. Centralbanksystemet för EMU får EMU-länder att tapppa kontrollen över sin ekonomi.

2009  Tyskland behandlar fördraget i sin författningsdomstol och får stärkta lagar till stöd för sitt parlament i EU-frågor. Irland röstar om och “röstar rätt”, eftersläntrande Tyskland, Polen, och sist Tjeckien undertecknar fördraget (3 nov). Fördraget godkänt och träder i kraft 1 december.

2010  EU-ledarna diskuterar en fördragsändring som ska tillåta stora ekonomiska stöd mellan länderna, med anledning av ekonomiska krisen

2012 Förbundskansler Angela Merkel vid Världsekonomiskt Forum i Davos avslöjar:

“Jag föreställer mig att Europakommissionen blir mer av en regering i framtiden!”

Fakta om detta kan vi ta emot på två sätt:

  • Vi kan sjunka ner i modlöshet, vilket är exakt vad makten vill.
  • Vi kan ännu mer bestämt och beslutsamt stå upp för sanning och rätt, frihet och medmänsklighet.
  • Vi skapar vår verklighet, om vi vill.
  • Vi är många, nya världsordningens herrar och tjänare är få.
  • Vi har tillsammans enorma resurser till kreativitet, lösningar på problem, möjligheter som vi i vår undervärdering av oss själva inte prövar
  • Res dig upp från knästående, känn i ditt hjärta att du är en odödlig själ, hävda din gudomliga rätt till frihet och människovärde! Mot en sådan anda hos en växande massa förmår den nya världsordningen absolut ingenting.
     
Det här inlägget postades i 70-talskrisen, Arbete, Arbetslöshet, Avregleringar, Bank och finans, Bilderberg, Breton Woods, Carl Bildt, Demokrati, Efta, Ekonomi, EU, Fördelningspolitik, Framtid, Historia, IMF, Ingvar Carlsson, Internationella relationer, Kapitalism, Korståget mot välfärden, Krispolitik, Marknadspolitik, Maskopi, Milton Friedman, Nobelpriset, NVO, Offentlig sektor, Okategoriserade, Olof Palme, Opinionsbildning, Orättvisa, Privatisering, Propagandans makt, Protester, Rättvisa, Riksbanken, Röstande, S-ledare, Självständighet, Solidaritet, Spekulation, Strategisk utveckling, Sveket mot Sverige, Tillväxt, Ulf Dinkelspiel, Utikespolitik, Välfärd, Vänster/höger, Vinst, Wallenberg, Yttrandefrihet. Bokmärk permalänken.

1 svar på Sveriges medlemskap i EU – ett djupt drama i svensk historia. Hur kunde ett nej bli ett ja?

  1. Pingback: Skrattar bäst som skrattar sist: Farage läser lusen av unionsanhängarna | Tommy Hanssons Blogg

Kommentarer inaktiverade.